Politik

Fakta kring jobbskatteavdraget – Visste du detta?

27 februari, 2014 13

Jobbskatteavdraget som Alliansregeringen genomfört i 5 steg, ger mer netto i plånboken för alla som får inkomst av tjänst eller näringsverksamhet.

När det gäller utformningen av Jobbskatteavdraget finns det en hel del som vi medborgare inte känner till.

Visste du att:

1 – Jobbskatteavdraget gynnar de som bor i kommuner med hög kommunalskatt! Ju högre kommunalskattesats desto större blir jobbskatteavdraget. Som mest är skillnaden mellan hög- och lågskattekommuner cirka 380 kronor per månad. Att skattesänkningen är större i högskattekommuner innebär att jobbskatteavdraget i viss utsträckning fungerar skatteutjämnande mellan kommuner.

2 – Taket på jobbskatteavdraget nås vid en månadslön om cirka 35 000 kronor. Efter detta ökar inte storleken på skattesänkningen. Så det som många tror att den som tjänar 700 000/år tjänar mer än den som tjänar ca 400 000 har fel!

3 – Är man 65 år eller äldre vid inkomstårets ingång blir jobbskatteavdraget större än för personer som inte nått pensionsålder. Hade Alliansregeringen inte infört Jobbskatteavdraget hade pensionärernas skatt varit densamma som idag, dvs oförändrad, så de har inte fått en försämring.

4 – Jobbskatteavdraget sänker skatten på den del av inkomsten som man endast betalar kommunalskatt på. Notera här att detta INTE påverkar de kommunala skatteintäkterna. Jobbskatteavdraget är nämligen en statligt finansierad skattereduktion, som alltså bokförs i statens budget. Jag tror att en hel del medborgare har annan tanke kring detta och att det är kommunerna som får en lägre skatteintäkt, men så är det alltså inte.

5 – En annan myt är att de som tjänar mest, får störst avdrag i procent, men så är det inte. Det är faktiskt helt det motsatta. Den som har en inkomst på 50 000/år har 15% reduktion, jämfört med den som har t.ex. 500 000 som har 8% reduktion. Jobbskatteavdragets effekt på nettoinkomsten är störst för de som tjänar minst.

tabell

6 – Jobbskatteavdraget gör att det blir mer lönsamt att arbeta, vilket ökar incitamentet att ta jobb som man annars inte tagit. Om vi tänker oss att man kan välja mellan att arbeta eller inte och ändå få samma lön (d.v.s. ersättningen är 100%) så kommer säkerligen en hel del människor välja att inte arbeta. Så var det då (S)-regeringar styrde Sverige. Jag har själv upplevt detta och mådde illa över de som satt hemma med full ersättning, trots att de var arbetsföra! Om ersättningen är 90% kommer gruppen att finnas kvar men vara färre, 80% ännu färre etc. Därför har det betydelse hur stor skillnaden är mellan att arbeta och inte. Den forskning som finns visar tydligt att större ekonomisk skillnad mellan arbete och ickearbete leder till att fler människor arbetar. Fler människor i arbete behövs för en god samhällsekonomi och betala för pensioner och välfärd och trygghetssystem.

7 – Jobbskatteavdraget är en statlig reform, så argumentet att dessa pengar skulle göra större nytta i skola, vård och omsorg stämmer inte riktigt. Dessa sektorer finansieras ju av kommuner och landsting genom kommunal- och landstingsskatten.

8 – De 5 Jobbskatteavdragen har givit en ”MedelSvensson” ca 1 månadslön mer/år, netto! Den extra månadslönen ger dig större utrymme för t.ex. konsumtion, köp av RUT/ROT, sparande och större valfrihet. Varje krona du spenderar på konsumtion ger skatteintäkter i form av moms, nyanställningar, arbetsgivaravgifter, företagsskatt, inkomstskatt och sist men inte minst, frihet åt individen att själv välja hur du vill spendera dina hårt inarbetande pengar.

http://www.hurmycketskatt.se/ är en sajt som med Skatteverkets siffror enkelt räknar fram din skatt, redovisar pensionsavgifter, begravningsavgift, ev kyrkoskatt, jobbskatteavdraget. Testa!

Med doft av klargörande //Ö

Det finns 13 kommentarer

  • Göran Södergran skriver:

    En snabb koll. Punkt 5. De 20% som tjänar medt i Sverige har fått 45% av skattesänkningarna. De 20% som tjänar minst har fått 5% av skattesänkningarna.

    Jag orkar inte ens räkna på hur stor del t.ex.en sjuksköterska får…….

    Punkt6. Arbetslösheten är högre i % än den var 2006. Incitamentet har inte funkat på 7 år……

    Punkt 3. Vilken pensionär delar denna syn? Pension är ju uppskjuten lön!

    Sluta öka klyftorna!

    • Johan Öberg skriver:

      De som tjänar minst får procentuellt mer i skattesänkning. Fakta.
      Gällande arbetslösheten. 1. Regeringen anpassade statistiken (dvs sättet att räkna) till EU-standard, vilket ökade arbetslösheten då de som t.ex (S) satt i ”arbetsmarknadspolitiska åtgärder” räknas som arbetslösa. När vi ska jämföra oss med EU lär vi väl göra det med samma beräkningsgrunder? 2. Att sedan Sverige, Europa och USA haft den värsta ekonomiska krisen sedan 1020-talet verkar ha passerat din näsa? Det finns många länder som med avund ser på Sverige och våra starka finanser, trots 5 jobbskatteavdrag. Spanien har 24% arbetslöshet…
      Pensionärerna har fått 5(!) skattesänkningar under Reinfeldts regering. Den senaste i år motsvarande 2,5MDR. Det är korrekt att de inte fått samma skattesänkningar som de som arbetar, men att påstå att de får skattehöjningar eller ”straffbeskattas” är ju ren och skär lögn. Ljuga är fult…

  • Fredrik Eriksson skriver:

    Hej!

    Tänkte bara tipsa dig om att ändra din permalänkstruktur. Du har kanske lagt märke till att dina adresser ser märkliga ut, som till detta inlägg, http://johanoberg.se/?p=337 ? Om du går till inställningar -> permalänkar och där bockar i rutan ”inläggsnamn” så blir adressen densamma som rubriken till dina inlägg. Det ser lite bättre ut och är dessutom SEO-vänligare.

  • Lars Karlsson skriver:

    ”De som tjänar minst får procentuellt mer i skattesänkning. Fakta.”
    men betydelselös fakta, då man skulle satsa mest på de som hade det sämst lön. Om det var procenten man menade ifrån början framgick inte helt klart. Men i kronor och ören så har de som tjänar minst fått minst. Fakta!

    Annars var det mycket annan snömos i artikeln.

    1. ”Taket på jobbskatteavdraget nås vid en månadslön om cirka 35 000 kronor.”
    Oj vad betryggande för majoriteten i landet som tjänar mindre än 35 000 kronor.
    Speciellt de ungdomar som jobbar i riskbranscherna som om dom har gått med i facket har gått miste om i princip allt då fack-avgiften för dessa är skyhög.

    2. ”Är man 65 år eller äldre vid inkomstårets ingång blir jobbskatteavdraget större än för personer som inte nått pensionsålder.”
    Men vad betryggande för pensionärer som när dom går i pension får en chock-skatte höjning. Dessutom slog ju bromsen till i år igen och alla pensionärer fick mindre i plånboken. Men pensionärer kanske inte ska bidra till konsumtionen?

    3. ”En annan myt är att de som tjänar mest, får störst avdrag i procent, men så är det inte. Det är faktiskt helt det motsatta. Den som har en inkomst på 50 000/år har 15% reduktion, jämfört med den som har t.ex. 500 000 som har 8% reduktion. Jobbskatteavdraget leder till att pressa ihop inkomstskillnaden, netto.”
    NETTO???? Hur räknar du då eller räknar du alls. Om en som tjänar 15 000 kronor får X antal kronor men lite högre skatte-sänkning procentuellt sett har väl ingenting att göra med NETTOT??? Då den som tjänar mer får en midre procent men X + Y antal kronor! X+ Y ( dvs om inte Y är negativt eller 0 ) kommer ALLTTID att ha fått mer i plånboken, dvs NETTO_INKOMSTERNA ökar i skillnad mot de som tjänar dåligt och de som tjänar bra. Fakta!

    5. ” Jobbskatteavdraget gör att det blir mer lönsamt att arbeta, vilket ökar incitamentet att ta jobb som man annars inte tagit. ”
    Detta moderata mantrat att folk är lata och simulanter och vill inte jobba. Fin inställning ni har till edra medmänniskor.

    6. ” Jobbskatteavdraget är en statlig reform, så argumentet att dessa pengar skulle göra större nytta i skola, vård och omsorg stämmer inte riktigt. Dessa sektorer finansieras ju av kommuner och landsting genom kommunal- och landstingsskatten.”
    Oj, vilken lättnad!

    7. ”De 5 Jobbskatteavdragen har givit en ”MedelSvensson” ca 1 månadslön mer/år, netto! Den extra månadslönen ger dig större utrymme för t.ex. konsumtion, köp av RUT/ROT”
    Bor de flesta ”MedelSvenssons” i Djursholm, Täby, Lidingö och andra stadsdelar i Sverige där man utnyttjar bidragen mest?

    Mvh

    Lars Karlsson

    • Johan Öberg skriver:

      Tack Lars för dina synpunkter. Dina åsikter går stick i stäv med mina, men det är helt okej. Livet vore för tråkigt om alla var överens! Ha en bra helg och kommentera gärna mer i fortsättningen! //Öberg

  • Lars Karlsson skriver:

    Men du menar alltså att punkt 5: är FAKTA!!

    ”5 – En annan myt är att de som tjänar mest, får störst avdrag i procent, men så är det inte. Det är faktiskt helt det motsatta. Den som har en inkomst på 50 000/år har 15% reduktion, jämfört med den som har t.ex. 500 000 som har 8% reduktion. Jobbskatteavdraget leder till att pressa ihop inkomstskillnaden, netto.”

    Den som har 50 000/ år får då 7500:- NETTO extra

    Den som har 500 000/år får då 40 000:- NETTO extra.

    Kan du då utan att rodna påstå att jobbskatteavdraget pressat ihop inkomstskillnaden NETTO???

    Enligt lexikon :
    ”NETTO”
    ”Netto är en ekonomisk term som beskriver en summa, en vikt eller dyl. sedan avdrag gjorts. I vardagliga ekonomiska ordalag likställs netto ofta med summan efter skatt.”

    Så man kan inte inte komma med falska grundläggande vetenskapliga budskap och kalla det fakta!!’

    Hoppas att du tar tid på dig att svara på den här frågan lite utförliga än de andra synpunkterna jag hade.’

    Mvh

    Lars Karlsson

    • Johan Öberg skriver:

      Lars. Tack för ditt inlägg och låt mig klargöra mina tankar:
      Vad är 7500 gemom 50000? 15%
      Vad är 40000 gemom 500000? 8%
      Jobbskatteavdraget ger alltså 15% skattelättnad för den som tjänar 50 lax och 8% för den som tjänar 500 lax. Jobbskatteavdraget har alltså störst effekt på nettoinkomsten för de som tjänar minst. Jag tänkte för fort (eller för långsamt) i raden att ”Jobbskatteavdraget leder till att pressa ihop inkomstskillnaden, netto.” För det ger jag dig rätt såklart och det är raderat från inlägget. Rätt ska vara rätt.

      ”Politiken har således en anmärkningsvärd fördelningspolitisk precision när beteendeeffekterna via ökat arbetsutbud är beaktade; de största inkomstökningarna äger rum hos dem som har allra lägst inkomst.”
      – Ur Finanspolitiska rådets årliga rapport 2013

      //Öberg

      • Lars Karlsson skriver:

        Det är bra Johan, att du inte är en sämre människa än att du kan erkänna ditt misstag!

        Ha en bra helg!

        Mvh

        Larte

        • Johan Öberg skriver:

          Larte. Inga problem. Jag utger mig inte för att vara expert, utan är samhällsintresserad och delger mina tankar via bloggen. Jag uppskattar motvind och ifrågasättande. Det leder till att man får tänka i nya banor, korrigera sin inställning och kanske se saker på ett annorlunda sätt. Jag uppskattar dina synpunkter och tackar för det (och hoppas du nagelfar mina inlägg i fortsättningen!)

          Ha en bra helg! //Öberg

  • Göran Södergran skriver:

    Läs artikeln från dagens arena. Den fullkomligt dräper allt vilseledande trixande som moderater så gärna hänger sig åt.

    Sakligt (utrett av riksdagens utredningstjänst) källgranskade fakta!

    Slut på tramset.

    http://www.dagensarena.se/opinion/johan-westerholm-kritikerna-av-reinfeldts-sverige-siffertrixar/

    LO:s uppmärksammade valfilm ”Reinfeldts Sverige” har fått kritik för att basera sina uppgifter på gamla uppgifter. Osmakligt siffertrixande, skriver bloggaren Johan Westerholm, redaktör på ledarsidorna.se.

    I måndags presenterades LO:s dokumentärfilm “Reinfeldts Sverige – Siffror och berättelser från ett förändrat land”. Filmen möttes av ett ramaskri från ledande moderater, bland annat i regeringskansliet, och några ledarsidor på högerkanten. Men trots ljudnivån på debatten har ingen kunnat presentera ett enda faktafel i filmen.

    Kritiken var en hel del löst hållna påhopp och hårda ord. Exempelvis anklagade moderaternas partisekreterare Kent Persson filmen för att “svartmåla Sverige”.

    Den delen av kritiken som överhuvudtaget lyfter fram något konkret, där det går att undersöka om det är rätt eller fel, gäller huvudresonemanget i filmen kring regeringens skattesänkningar. Fredrik Reinfeldt har hela tiden påstått att skattesänkningarna ska “minska inkomstskillnaderna i samhället”. I huvudkalkylen i filmen, som baseras på statistik från Riksdagens Utredningstjänst, visas att de som tjänar minst också får minst skattesänkningar med regeringens politik, medan de som tjänar mest också får mest.

    Men vissa kritiker påstår att kalkylen i filmen är felaktig. Exempelvis påstår Sydsvenska Dagbladets ledarsida att “Om man i stället för att räkna kronor och ören, räknar procent ser bilden helt annorlunda ut.” Det här är ett påstående som sedan spridit sig bland moderata politiker och debattörer, bland annat på Twitter, så det är viktigt att särskåda det i detalj. Det är nämligen helt fel.

    I filmen framgår att den tiondel som tjänar minst i Sverige skulle fått 1 procent av regeringens skattesänkningar under 2014. Den tiondel som tjänar mest skulle fått 26 procent av pengarna. Omsatt i kronor per år motsvarar det 189 kronor extra per år för den tiondel som tjänar minst – och 6 463 kronor per år för den som tjänar mest. Allt fortfarande enligt Riksdagens Utredningstjänst.

    Sydsvenska Dagbladet menar att 189 kronor i ökad inkomst skulle vara en större inkomstökning än 6 463 kronor räknat som en procentuell höjning av lönen. Det är en ganska osmaklig idé att skattepolitiken skulle kunna vara utjämnande, såsom Fredrik Reinfeldt påstår, om man ger de som har minst 189 kronor och de som har mest 6 463 kronor. Men låt gå. Låt oss titta i samma rapport från Riksdagens utredningstjänst som LO-filmen baseras på.

    Där framgår att den med lägst inkomst i regeringens föreslagna budget för 2014 får en skattesänkning på 0,53 procent och den med högst inkomst får en skattesänkning med 1,24 procent. En omvänd Robin Hood-princip, alltså. Hur den borgerliga åsikstsmaskinen än försöker trixa med siffrorna så har inte Riksdagens Utredningstjänst fel.

    • Johan Öberg skriver:

      Tack för ditt inlägg Göran.

      Johan Westerholm är fri att ha sina åsikter och dra sina slutsatser. Precis som du Göran. Jag har kikat på jobbskatteavdragens effekter och det är ju så att den som t.ex. jobbar 1/1-tid (som exempel) och tjänar 25000:-/månad har fått ca en månadslön extra i fickan, netto. Det är inget siffertrixande utan reell verklighet. För en familj med 2 heltidstjänster snackar vi alltså om 40-50000 mer /år. En betydande förstärkning av ekonomin som ger dessa individer möjlighet att amortera på lån, laga huset, åka på en semester de kanske inte hade råd med tidigare. Och detta faktum anser (S)-orienterade sympasitörer vara felaktigt. Att känna att lönen räcker till. Att känna en stolthet över att kunna försörja sin familj, utan bostadsbidrag m.m. Den styrkan går inte att omsätta i pengar.

      //Ö

  • Göran Södergran skriver:

    Mer i plånboken ja, men till priset av försämrad välfärd. Urholkad sjukförsäkring. Urholkad a-kassa. Sämre underhåll på järnvägar o.s.v.
    Tragiskt att vi avvecklar när vi kunde utveckla.