Johan Öberg, Politik

Finansminister Andersson agerar märkligt….

13 oktober, 2014 5

Finansminister Andersson har idag haft en presskonferens där hon redovisat det ekonomiska läget i Konungariket Sverige. Jag såg nyss ett inslag på TV4 där situationen beskrivs som akut, sämst sedan budgetsaneringen på 90-talet, tomma lador, inget dukat bord och till och med bordet saknas.

Jag häpnar över hennes sätt att beskriva läget. Jag har självfallet ingen insyn i de statliga finanserna, men många oberoende ekonomer har bra koll, inkluderat OECD. image Dagens Industri beskrev i en utförlig artikel det ekonomiska läget, bara för några månader sedan. De hade även jämfört Sverige med övriga länder i Euroområdet och Sverige vinner matchen mot alla länder. Sverige har t.ex sänkt statsskulden med ca tio procentenheter de under Alliansregeringens åtta år. Flertalet länder i Europa har i direkt motsats ökat skuldsättningen till följd av den kris vi genomlevt de senaste åren.

Att då Magdalena Andersson har mage att svartmåla ekonomin på det sätt hon gör försätter henne i en situation som knappast bygger upp hennes trovärdighet.

Det enda syfte hon har med utspel som dessa, är att måla upp en svart bild av Sverige och kratta gången för fler skattehöjningar. Klart som tusan att hon inte kan höja skatterna om hon i samma andetag anser Sverige vara välmående.

Om nu Sverige är i så uselt skick, varför inte slopa alla jobbskatteavdragen, som de under åtta år kraftigt motsatt sig?

Det jag alltid skrivit innan valet, att vi med en rödgrön regering lämnar jobblinjen till fördel för bidrag, höjda skatter och ökat statligt styre blir nu besannat. Vi har en finansminister som lägger svarta dimridåer i tron att vi medborgare ska köpa skiten och stilla tigande acceptera hennes skattehöjningar.

Jag gör det inte.

Med doft av sur 60-talspolitik //Öberg

Det finns 5 kommentarer

  • Klas-Åke Persson skriver:

    Att slopa jobbskatteavdraget skulle inte höja skattetrycket i Sverige eftersom ingen ny skatt skulle införas och ingen befintlig skatt skulle höjas.
    Staten/regeringen skulle däremot frigöra 99 miljarder som skulle kunna användas till nyttigare ändamål.
    Alternativt skulle de kunna användas till att sänka den statliga beskattningen eftersom det är staten som finansierar jobbskatteavdraget.
    Men är det politiskt möjligt?
    Borg kunde det inte, och Andersson kan det inte. Som hon säger så har så många röstberättigade människor anpassat sig efter jobbskatteavdraget.
    Statens finanser är inte usla, däremot så är
    staten/regeringens handlingsutrymme begränsat när man varje budgetår måste reservera de första 99 miljarderna av statens inkomster för den utgiften.

  • Örjan Björkman skriver:

    Statens finanser är inte usla, däremot så är
    staten/regeringens handlingsutrymme begränsat när man varje budgetår måste reservera de första 99 miljarderna av statens inkomster för den utgiften.
    Kan någon klok människa förklara detta? Vilken utgift måste man reserva pengar för? Ska inte staten ”rätta munnen efter matsäcken”?
    Att inte förvänta sig skattehöjningar är väl att ”stoppa huvudet i sanden”, för nu ska ju staten fördela pengarna.
    Men man ju hoppas att dessa pengarna läggs på ett vettigt sätt.
    Sen kan man juppas att ”ngn” klok människa kan komma på att kommunerna ska ha tillbaka pengarna, vinstdelning eller liknande, i upphandlingarna av äldrevård, skola, mm istället för ett vinstförbud.

  • Klas-Åke Persson skriver:

    Jobbskatteavdraget finansieras av staten. Det är en utgift för staten som belastar statens kassa.
    Regeringen har rättat statens mun efter matsäcken genom att balansera budgeten.
    Men det betyder inte att utgiften försvunnit från ett år till ett annat. Utgiften finns kvar.
    Det tråkiga med jobbskatteavdraget är att det ökar det sammanlagda skatteuttag som kyrka, kommuner, landsting och stat gör.
    Hade en summa motsvarande jobbskatteavdraget istället transfererats från staten kassa till kommuner och landsting så hade dessa kunnat kompensera statens ökade skatteuttag med samma belopp genom att sänka skattekronan hade den tidigare regeringen inte haft något verktyg i arbetslinjen.

  • Klas-Åke Persson skriver:

    Rättelse av sista meningen. Var tvungen att gå ifrån datorn och då blev det fel. Alltså:

    Hade en summa motsvarande jobbskatteavdraget istället transfererats från statens kassa till kommuner och landsting så hade dessa kunnat kompensera för statens ökade skatteuttag med samma belopp genom att sänka sina skatteuttag. Men då hade den tidigare regeringen inte haft något verktyg i arbetslinjen.

  • Göran Södergran skriver:

    Startsidan / Nyheter 2015-01-15
    Nya prognosen: Inga pengar till nya reformer
    Bildspel: Klicka för att starta
    1/3
    Texten under, har jag klippt ur Aftonbladets artikel. Nu kan man själv avgöra huruvida Finansminister Andersson svartmålade Sverige i oktober, eller om hon bara sa sanningen.

    Ekonomistyrningsverkets rapport, visar på ett underskott 2015, på 81 miljarder……..
    Ofinansierade skattesänkningar av förra regeringen, är därmed svårt att snacka bort, men jag förstår ju att det, som vanligt, är Sossarnas fel…………….

    Artikeln:
    Finansminister Magdalena Andersson (S) fick i höstas hård kritik då hon beskrivit det ekonomiska läget som att ”ladorna är tomma”.

    I en ny rapport från Ekonomistyrningsverket slås fast att utrymmet för reformer framöver är mycket litet om inte pengar sparas in på annat håll.

    – Jag upplever det som att vi har svaga finanser, säger Magdalena Andersson.

    I dag presenterade Ekonomistyrningsverket (ESV), en myndighet under Finansdepartementet, en ny prognos över statens finanser. Där slås fast att underskottet sjunker från 81 miljarder kronor i år till 56 miljarder kronor nästa år.

    Men i prognosen beskrivs också hur marginalerna till utgiftstaket är små de närmaste åren och att det inte kommer finnas plats för några några nya utgiftsökningar. Reformutrymmet för regeringen ser alltså ut att bli mycket litet.
    Utgifter för migration och sjukpenning stiger

    Trots att skatteintäkterna bedöms öka i år, stiger också utgifterna för migration och integration samt för sjukpenningen relativt mycket, enligt ESV.

    Därmed blir underskottet stort även i år, 2,0 procent av BNP. Och det bedöms bli underskott i statsfinanserna under hela prognosperioden fram till och med 2018.

    Finansminister Magdalena Andersson (S) beskrev på en pressträff det ekonomiska läget som Alliansen efterlämnat sig som att komma till ett ”avdukat bord” och ”tomma lador”.

    – Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat, sa hon i oktober.

    Uttalandet kritiserades av bland andra Finanspolitiska rådet.

    Jonas Jacobsson Gjörtler (M), ledamot i finansutskottet KU-anmäldes, ansåg att Andersson svartmålat ekonomin så hårt att det ”bryter mot grundlagens krav på saklighet och opartiskhet”.
    ”Vi har svaga finanser”

    Magdalena Andersson säger i dag att det var en intressant semantisk diskussion om vad som egentligen är tomma lador.

    – Jag upplever det som att vi har svaga finanser, det här prognosen bekräftar att vi har problem med statsfinanserna. Sedan har regeringen inte gjort någon uppdaterad prognos över de statliga finanserna utan det kommer vi att presentera i närtid, säger hon.

    Andersson säger att regeringens bedömning tidigare varit att utrymmet för ofinansierade reformer är obefintligt.

    – Men det är naturligtvis problematiskt vilket skick som den borgerliga regeringen lämnade efter sig statens finanser. Det här visar att de senaste årens ofinansierade skattesänkningar inte var väl avvägda.

    Hon säger att regeringen framöver ska föra en ”ansvarsfull ekonomisk politik”.

    – Eran med ofinansierade sänkningar av skatterna är slut. Det handlar om att ta ansvar för statens finanser och finansiera reformer.

    Frågor på det?