Enköping, Politik

Svar på dagens insändare i Enköpings-Posten…..

7 januari, 2015 1

Lars ”Larte” Karlsson skriver en insändare i dagens lokaltidning, Enköpings-Posten. Han inleder med att referera till mig och min blogg, för att därefter recensera den förra regeringens ministrar och partiledare. Jag tackar och bockar för att du bland dessa personer inleder med mig. Känns stort Larte!

Det du skriver om mig är att jag tydligen inte kan min matematik där jag påstås sagt/skrivit att en låginkomsttagare fått mer nettölöneökning än en höginkomsttagare, via jobbskatteavdragen. Du rundar av med att skiva ”En väldigt vågat matematiskt problem för Öberg att förklara då den strider emot matematikens alla lagar”. Om jag påstått detta har du i sådana fall missuppfattat mig, för det jag menar är att en låginkomsttagare procentuellt sett fått en större skattesänkning än en höginkomsttagare. Något annat har jag inte avsett i mina inlägg gällande jobbskatteavdragen.

Exempelvis om du tar en person född 1963 med en inkomst av 15000kr/månad hade den personen 1317kr/månad lägre skatt år 2014 till följd av jobbskatteavdraget, jämfört med 2006. En sänkning med 32% mot skatteuttagen 2006. Den som istället tjänade tre gånger så mycket, dvs 45000kr/månad hade 4335kr/månad lägre skatt till följd av jobbskatteavdraget. En sänkning med 24% sedan 2006. 8 procentenheter är en avsevärd skillnad! Men nu har jobbskatteavdraget skapats med fokus på att de som har den lägsta inkomsten ska ha den procentuellt största sänkningen i förhållande till sin lön.

Detta faktum verkar kritiker bortse från, vilket inkluderar Lars Karlsson. Med lägre skatt på arbetsinkomster drivs folk till att arbeta mer, gå upp i arbetstid (för det lönar sig) och därmed ökar skatteintäkterna totalt sätt. Att driva Sverige mot ett ökat transfereringssystem där högre skatt på arbetsinkomst omfördelas till diverse bidragssystem lär knappast driva på viljan att arbeta. Vi glömmer fort det system vi hade under (S)-ledda regeringar, där en A-kassa på 85-90% gav en grupp människor så pass bra ”lön” att det inte fanns någon anledning att jobba 8 timmar/dag för 10-20% mer/månad. Nej, lite svartjobb löste den luckan på ett smidigare sätt. image Är det den ”folkhemstiden” Lars Karlsson och Socialdemokraterna längtar till?

Det gör inte jag och det är med mörka moln på himlen jag nu ser en MP/V/S-majoritet som fått ”frikort” att driva igenom valfri budget under de kommande 3,5 åren. Hur det kommer att sluta törs jag inte tänka på, utan jag får väl istället sitta med mössan i handen och buga inför regeringsduons (med V:s aktiva stöd) politiska återgång till forna högskattepolitik.

Slutligen påstår du att sjuka och arbetslösa straffbeskattas, vilket är en ren osanning och lika osant som att pensionärer straffbeskattas. Dessa grupper har inte fått del av jobbskatteavdragen, men att kalla det straffbeskattning är fel ordval och ynklig retorik.

Med doft av 60- och 70-tal //Öberg

Det finns 1 kommentar

  • ErikLtz skriver:

    Bra svar, och man kan vända på det ytterligare:

    + år 2006 betalade den med 15 000kr/mån 4 110 kr i skatt medan den med 45 000 betalade 17 996, alltså 4,38 ggr högre skatt

    + år 2014 betalade den med 15 000kr/mån 2 793 kr i skatt medan den med 45 000 betalade 13 661, alltså en ÖKNING till 4,89 ggr högre skatt

    Säg den förening som har nästan 5 ggr högre medlemsavgift för den som tjänar 3 ggr mer…!

    Även räknat i kronor betalar den med högre lön i exemplet hela 10 868 kr mer i skatt varje månad än den med lägre. Våra höginkomsttagare är riktiga skattehjältar – fortfarande. Men S/Mp och V förskräcker, se på Frankrike där ”högre skatt för de rika” snabbt orsakade sämre ekonomi när många välbeställda valde att lämna landet (påminner verkligen om historien om de 10 vännerna som delade restaurangnotan efter inkomst).

    Även regeringens nationalekonomer kan räkna ut hur det går med rikets finanser om det populistiska skattehöjarbudskapet får slå igenom – men ibland struntar politiker i sakskäl och agerar tvärt emot trots att det ger sämre ekonomi. Som under de röda årtionden Du nämner Johan.