Politik

Vilket Europa är vi på väg mot?

15 december, 2015 0

Vi ser länder i Europa och utanför Europa få mer eller mindre ”galenpannor” som företrädare för extrema partier, som ökar i popularitet i val och opinionsundersökningar. När problem uppstår i en del länder verkar de extrema partierna få sin näring. Det kan liknas vid fästingar eller blodiglar som suger sig fast och drar ut den energi och kraft som samhället tidigare haft.

När landet så väl behöver kloka ledare och stabil ledning, blir resultatet det motsatta.

Vi har ledare som Le Pen image

image

image

image

image Erdogan, Jimmie Åkesson, Donald Trump och Putin.

Hur skulle världen och framförallt Europa se ut med ledare av den kalibern och med den politiken?

Det skulle bli ett Europa med stängda gränser. EU försvinner. Misstänksamheten ökar. Ökad militär upprustning. Rasism. Åsiktsregistrering. Inskränkt religionsfrihet. Ingen insyn i statsapparaten. Kontroll. Övervakning. Polisstat. Sämre villkor för kvinnor.

De som lägger sina röster på dessa partier, eller funderar på att göra det, bör tänka på den fulla konsekvensen och inte bara till en eller två frågor. De flesta av dessa personer (och dess partier de företräder), har främlingsfientligheten som största fråga. Övriga frågor hamnar i radioskugga, men är så oändligt mycket farligare än flyktingfrågan isolerad. Detta verkar väljarna bortse från… Varför?

Beror det på att de är korkade (väljarna alltså)? Beror det på att partierna till viss del mörkar sin agenda? Beror det på att media missar att blottlägga hela partiprogrammet och dessa partiers egentliga avsikter? Beror det på att övriga partier misslyckas i argumentationen mot dessa partier?

Något beror det på, för jag är ganska säker på att de flesta av dessa partiers anhängare inte önskar de ”bieffekter” jag räknat upp ovan. De röstar på dem för flyktingfrågan just nu är på tapeten och en röst på Le Pen i Frankrike tror väljarna löser det problemet. Men så enkelt är det inte.

I Tyskland på 30-talet gick nazismen fram med andra frågor än vad som de facto blev resultatet, då de fick makten. Tror inte de politiska morden, utrensningarna av oliktänkande m.m. var vad väljarna eftersträvade då de såg Hitler som Tysklands räddare ur den djupa depression de satt i.

Jag hoppas dessa partier får hamna i rampljuset när det gäller frågor som ligger utanför deras komfortzon och paradgrenar. Då, först då, får de visa om de är regeringsdugliga och har en totalpolitik som kan hålla. Men den dagen verkar dröja, för övriga partier verkar inte vilja driva åt det hållet och media gör inte mycket för att öka kunskapen om vad t.ex. Sverigedemokraterna tycker om sjukförsäkringen, inkomstskatten eller synen på miljöpolitiken.

Med doft av mörka moln //Öberg

Det finns 0 kommentarer