Kategoriarkiv: Pengar & Börs

Statlig TV – Lägg ned 90 %

Vi känner alla till att SVT/SR är finansierat via licenspengar, för att vi medborgare ska ha tillgång till ett oberoende och politiskt fristående statligt mediehus.

Uppdraget att driva in dessa licenspengar har ålagts Radiotjänst i Kiruna. De knackar dörr, i en ren 60-70-talsversion av spionjakt, där de frågar om du har en TV, som du av en tillfällighet inte betalar licens för. Alla företag som säljer TV-apparater har även en skyldighet att till Radiotjänst rapportera att en TV är såld. Allt för att ingen ska komma undan. Vi har idag en angiveriverksamhet liknande Stasi på den tid då kommunismen dominerade halva Europa.

Källa: Jens Ganman


Nu har en enig politikerkår i Riksdagen kommit fram till att licensen ska drivas in via skattsedeln. De ska med andra ord tvinga alla medborgare att betala för en tjänst som alla medborgare inte vill ha, eller ens efterfrågar. Bara för att du innehar en TV, förutsätter staten att du ser på SVT – och därför ska du betala!

Det är som om du måste betala för Aftonbladet om du köper Expressen, eller måste betala för en tågresa till Göteborg, även om du bara ska åka till Örebro. Helt orimligt!

SVT producerar idag ”allt” och vi förväntas betala för smörjan. Om vi ska ha en statlig television, bör den bantas till att omfatta nyheter, barn- och utbildnings-TV samt kultur. Inom dessa segment är det idag svårt att ta betalt och jag kan tycka att barn, nyheter och kulturen ska kunna finnas tillgänglig för den stora massan.

Men ska vi via licens/skattsedel finansiera Melodifestivalen, Sporten, På Spåret, Opinion Live, Mästarnas Mästar samt alla filmer och serier? Är det rimligt att staten ska förse oss alla med det och tvinga oss betala?

Idag finns tekniken att betala för det man vill se. Antingen per avsnitt eller per kanal. Om SVT anser sig hålla så pass hög kvalitet som de säger sig göra, borde en frivillig finansieringsmodell vara möjlig. TV4, TV3, Kanal 5 m.m. gör ju det sedan 20-25 år tillbaka.

Jag är evinnerligt trött på den vänstervridna smörja som många av programmen driver. Jag är trött på bleka underhållningsprogram som finns i SVT, endast av den anledningen att någon annan betalar smörjan.

Jag betalar gärna 100 kr/månad för nyheter, barn- och kultur-TV, men där får det stanna. Resten får de som vill se skiten göra.

Det tragiska är att samtliga partier står bakom en skattefinansieringsmodell, så det blir inte ens en valfråga om eländet! Var finns ifrågasättandet? Var finns journalisterna som vill belysa detta? (just det, de jobbar ju på SVT och har såklart inget intresse att dra undan mattan för deras löneutbetalningar).

Inte ens Liberalerna eller Moderaterna sätter ned foten och säger nej tack!

En skattefinansierad TV och radio är verkligen inte tidsenligt, men det verkar det vara få politiker som ifrågasätter.

Med doft av hjärntvätt, //Öberg

Vilka definierar Löfven som vanligt folk?

Vår statsminister, troligen den sämsta vårt land haft i modern tid, anser att vanligt folk ska märka när det går bra för Sverige.

Då undrar jag vad han menar med ”vanligt folk”?

Sedan hans regering tillträdde i september 2014, har skatten höjts med drygt 66 miljarder kronor! I ärlighetens namn ska tilläggas att några skatter sänkts, men nettohöjningen landar på ca 47 miljarder under mandatperioden.

Låt oss kika på några genomförda och aviserade skattehöjningar, miljoner kronor:

Höjda arbetsgivaravgifter för unga 18 730
Försämrat ROT- och RUT-avdra samt slopat läxrut 5 770
Slopad avdragsrätt för pensionssparande 4 460
Höjd bensinskatt (3,87 + 0,35 mdr), exkl. indexeringen 2017-2018 4 220
Försämrad brytpunkt för statlig inkomstskatt 2 930
Höjd skatt på sparande i ISK och kapitalförsäkring 2 790
Höjd marginalskatt (avtrappat jobbskatteavdrag) 2 710
Höjd energiskatt på el, kommande skatteförändringar på energiområdet (helårseffekt 2018) – men skatteväxling då skatten för kärnkraftverk och vattenkraft minskar lika mycket (redovisas därför även under sänkningar). 2 380
Höjd resolutionsavgift (dold bankskatt) 2 180
Ny kemikalieskatt på vissa elektroniska produkter 1 980
Höjd skatt på tobak och alkohol 1 890
Höjda arbetsgivaravgifter för äldre (den särskilda löneskatten) 1 770
Höjd bensinskatt, indexering 2017-2018 1 731
Bankskatt – (avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skuld-förbindelser). 1 650
Höjd fordonsskatt för lätta fordon 1 555
Slopad avdragsrätt för representation vid måltider 1 035
Flygskatt (helårseffekt 2019=1,37 mdr) 1 020
Sänkt intäktsränta i skattekontot 730
Höjd koldioxidskatt 600
Förmånsbeskattning, privata sjukvårdsförsäkringar (helårseffekt 2019=1,17 mdr) 590
Malus- förhöjd fordonsskatt för nya bilar 1 juli, (helårseffekt 2019=1,34 mdr) 450
Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel 380
Höjd SINK-skatt för utlandsboende 370
Höjdskatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och höjda skatter på naturgrus och bekämpningsmedel 350
Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor 338
Höjd biomoms (6 till 25 %) och omläggning av filmstödet, nettohöjning 265
Slopad skattereduktion för gåva till välgörenhet 250
Höjd skatt ”elektrisk kraft” 190
Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter 180
Höjning av försenings- och kontrollavgifter 110
Slopad slussningsregel moms 100
Ändrad beräkning av bilförmån, dyrare 84
Höjd koldioxidskatt i värmesektorn 80
Personalliggare i fler verksamheter 60
Fortsatt sänkt energiskatt för företag och hushåll i Norrlandskommuner – men begränsad skattenedsättning för vissa 48
Punktskatt på e-cigaretter, 1 juli 2018 30
Anpassning av investeraravdraget 18
Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ, 1 aug 2018 10
Totalt: 65,9 miljarder

Senaste statsministern som ökade skatternas andel av ekonomin var Ingvar Carlsson (S) – i mitten på 90-talet….

Skatt behövs för att klara välfärd, skola och annat vi gemensamt behöver för att utveckla landet. Det regeringen Löfven verkar glömma bort är att varje skattekrona som de tar ut, tas från din och min plånbok. Direkt eller indirekt. Skatt är inget man bara kan ta ut och tro att allt annat fortsätter som om inget hänt. Lafferkurvan förnekas av vår finansminister som ”Orwellskt”, vilket tyder på en total brist på hur systemet fungerar!

När Magdalena Andersson, vår finansminister, höjer skatten på drivmedel eller alkohol, gör hon det för att dra ned vår konsumtion av sprit, samt att vi ska köra mindre bil. Skatten förväntas alltså dämpa efterfrågan, allt enl finansministern.

Men när det gäller inkomstskatterna resonerar hon inte på samma sätt. Höjer man inkomstskatten dämpas tydligen inte viljan att arbeta eller utbilda sig för att få bättre jobb och högre lön. Höjer man samtidigt bidragen, minskar även incitamentet för att arbeta. Varför ska en person jobba 40 timmar i veckan för några tusenlappar extra (brutto)/månad, när man kan få bidrag och svartjobba lite?

Frågan kvarstår dock: Vilka anser Stefan Löfven (och Socialdemokraterna) vara ”vanligt folk”?

Inte fan är det vi som arbetar, det är då ett som är säkert!

Med doft av clownminister, //Öberg

Fackavgiften avdragsgill igen…..

Regeringen, i samarbete med Vänsterpartiet, avser återinföra avdragsrätten för fackliga medlemsavgifter. Det innebär att löntagare som är medlemmar i facket ska från den 1 juli 2018 få avdragsrätt på avgiften.

Kostnad för staten det första året, 1 330 000 000 kr, därefter 2 670 000 000 kr. Inga småpengar…

LO-borgen


Vad innebär detta? Socialdemokraterna har en stor finansiering av sin verksamhet från LO och dess anslutna fackförbund (t.ex. Kommunal, IF Metall m.m.). Du som fackligt medlem, men kanske inte röstar på Socialdemokraterna, finansierar deras politik och verksamhet.

S-bidrag fram till 2012


Som om en inbiten AIKare skulle betala 3500 kr/år till Djurgårdens IF.

Att skattesubventionera ett särintresse som detta anser jag vara helt uppåt väggarna. Att utesluta de som inte är med i facket från att få ta del av 2 670 000 000 kr är inte fördelningspolitiskt rimligt. Rimligt hade varit att sänka skatten för alla som arbetar.

Ska staten kasta ut dessa enorma belopp riktat som en fördel för fackligt anslutna, är det t.ex bättre att ge avdragsrätt till de som prenumererar på en morgontidning. Då blir iallafall en större del av folket upplysta om vad som händer i sin närhet och globalt.

Detta är ett seriöst förslag och det var Enköpings-Postens avgående chefredagtör Roger Pettersson som sådde det fröet.

Ett annat seriöst förslag är att ge avdragsrätt för medlemsavgifter till idrottsföreningar för barn under 18 år. De som har det knapert har inte råd att ge sina barn en vettig fritid, vilket späder på utanförskap och garanterat kostar samhället stora belopp i slutändan.

Men nu ser vi alltså regeringen skattesubventionera en facklig medlemsavgift, som i slutändan finansierar deras parti. På samma sätt som deras lotteri har ett specialundantag i lagstiftningen (som Socialdemokraterna genomförde), och ger dem rätt att sälja lotter på kredit.

Med doft av rutten socialism, //Öberg

Vänstern vill förbjuda vinster – Facken skulle gå omkull….

Regeringen gör nu en exceris av förslaget om vinstförbud och drar det till Riksdagen, trots att de vet att förslaget saknar stöd. Bara den manövern är obegriplig, men regeringen och dess agerande är ju överlag obegriplig för de flesta svenskarna.

Vänstern (S, V och MP) gör som de alltid gör. De fokuserar på de som kan skapa framgång och utveckla Sverige, skapa jobb och tillväxt. De ska klämmas åt och först då är de nöjda. Att arbeta för de svaga ligger inte som 1:a prioritet, trots att de från talarstolen orerar om ”solidaritet & jämlikhet”.

Socialdemokraternas starkaste finansiärer finner man hos den svenska fackföreningsrörelsen. Som medlem i ett LO-förbund går delar av fackavgiften rakt in i det Socialdemokratiska partiet.

Det som kanske inte riktigt framgår i media är att fackförbunden är tunga investerare på börsen. Vi har LO-förbund (och LO självt) som i stora ordalag kritiserar företagandet, övervinster och vinstjakt, men samtidigt är de tunga börshajar och gör själva avsevärda vinster och feta aktieutdelningar.

Vad ska man tycka om detta?

Ruttet och dubbelhyckleri i stora proportioner!

Med doft av facklig kapitalism, //Öberg

260 miljoner för 88 lägenheter….

Enköpings Hyresbostäder (EHB) redovisar idag uppgifter om att de två 13-våningshus som ska säljas (och konverteras till bostadsrätter), beräknas inbringa 260 miljoner kronor.

Bild från EHBs Facebooksida


88 lägenheter, 2-5 rum & kök, genom 260 miljoner gör att varje lägenhet värderas till ett genomsnitt om ca 3 100 000 kr.

Jag har några frågor kring denna fastighetsaffär:

1. Vilken kostnad byggs husen för? Det är en högst relevant fråga, för att avgöra om EHB förväntas göra en vinst eller förlust genom denna kovändning.

2. Hur många kvm boyta motsvarar de lägenheter som nu säljs? Också en viktig fråga, för att bedöma värdet på detta projekt jämfört med andra nyproduktioner som byggs för bostadsrättsägande.

3. Vilken hyra får bostadsrättsköparna/kvm? En fråga som krokar i nummer 2, för att bedöma värdet för eventuella köpare av lägenheterna.

4. Vad tycker Socialdemokraterna, som har den politiska makten i Enköping, om att det kommunala bostadsbolaget ägnar sig åt fastighetsspekulation? Det har varit tyst från den politiska ledningen gällande detta mångmiljonprojekt. Socialdemokraterna, som hela tiden värnat hyresrätten som boendeform, gör nu helt om och kastar sig in i vinstjakt och spekulationsekonomi. Och de gör det med skattemedel som insats.

5. Hur vill (S) att Enköpings Hyresbostäder framgent ska agera gällande nyproduktion? En högst relevant fråga. Är detta Socialdemokraternas nya strategi, dvs bygga hyresrätter och om det går trögt att hyra ut dem, säljs fastigheterna på den öppna marknaden med oerhörda risker som följd.

6. Enligt EHBs VD plöjde bolaget ned 10 miljoner i projektstadiet och de konstaterade då att det blir dyra lägenheter. Vad gör man då? Jo, man fullföljer projektet och bygger dyra lägenheter i alla fall. Vem står till svars för att nuvarande situation uppstått? Kan någon anse detta vara okej?….knappast om du frågar mig. Därmed bör och måste ett ansvar utkrävas, för vi snackar inte om ett felprojekterat cykelställ utan ett ”prestigeprojekt” värt drygt en kvarts miljard kronor!

7. Finns det inskrivet i ägardirektivet att EHB får (och ska) pyssla med detta?

Många frågor men ännu inga politiska svar…

Med doft av 260 miljoner frågor, //Öberg

Enköpings Hyresbostäder agerar märkligt….

I Enköpings-Posten kan vi läsa att vårt kommunala bostadsbolag, Enköpings Hyresbostäder (EHB), avser sälja två av de tre höghusen som nu byggs nära Westerlundska Gymnasiet, vilka är 13 våningar höga. Ett prestigebygge av EHB som de varit stolta över att bygga. ”Vanligt folk” har sedan första spadtaget funderat mer kring vem som ska ha råd att bo där……men den analysen verkar EHB inte gjort innan styrelsen tog beslutet att bygga.

Bild från EHBs hemsida

Enköpings-Posten skriver att 84 av de 130 lägenheterna ska säljas och konverteras till bostadsrätter. Det tredje höghuset blir hyresrätter och kommunalt LSS-boende (LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Hur mycket en försäljning av de båda höghusen kan inbringa är idag oklart.

Peter Ekström (S), är ordförande i EHBs styrelse. Han säger till EP att; ”–Som styrelse har vi alltid ett ­ansvar att förvalta bolagets fastighetsportfölj på ett så bra sätt som möjligt när det gäller förvärv, underhåll och avyttringar så att våra bostäder kommer så många Enköpingsbor som möjligt till gagn”.

Hur kan en styrelse ta ett beslut om att bygga 130 lägenheter, fördelat på 3 höghus, utan att ha koll på hyressättningen, förväntad efterfrågan i förhållande till utbud? Styrelsen har totalt missbedömt kostnadsmassan för att bygga husen, vilket ger en hyra som inte håller för ”vanligt folk”. Nu konstaterar de att lägenheterna är iskalla och de sitter med Svarte Petter.

Då tar man ett beslut att sälja två tredjedelar och göra dessa till bostadsrätter. Jag funderar kring följande:

1. Man har ingen aning om vad husen kan inbringa vid en försäljning, dvs blir det plus eller minus?
2. Vem står för en ev förlust?
3. Hur kan en styrelse ha så kortsiktiga beslutshorisonter att man innan husen är färdigbyggda, får kalla fötter och vill sälja?
4. Hur kan en styrelse fatta ett beslut om att bygga, där hyresnivåerna med facit i handen är för höga?

Läser man kommunens förvaltingsberättelse 2015 framgår att kommunen har ett borgensåtagande motsvarande 165 miljoner för nybyggnation Sadelmakaren. Om det avser höghusen eller de redan färdigställda hyreshusen framgår ej.

EHBs styrelse enl enkoping.se


EHB ska inte spekulera i byggprojekt som dessa om kommunen har en borgen i botten. Jag har definitivt inget intresse att täcka en förlust via skattsedeln och EHBs hyresgäster har definitivt inget intresse i att täcka för upp styrelsens märkliga beslut via höjda hyror.

EHB ska leverera minst 10% i avkastning/år, så det är inga dåliga krav kommunen har på bolaget. Skulle man sälja dessa två 13-våningshus med några miljoner i förlust, leder det till höjda hyror för EHBs hyresgäster, eller uppskjutna renoveringar. Vinster i välfärden ogillar S, men vinster från hyresgäster som redan i botten betalar höga hyror är okej…

Det vore önskvärt med en förklaring kring detta märkliga beslut och frågorna skickar jag till ordförande Peter Ekström (S) och/eller Lars-Peter Swärdh (M).

Med doft av felkalkyl, //Öberg

En skattereform behövs nu!

Vi lever idag med ett trassligt skattesystem som bestraffar arbete mer än någonsin. Det är ett lapptäcke av punktskatter, moms på skatt och diverse undantag. Vår regering har höjt skatterna sedan de tillträdde, vilket är väntat. Mer kommer av den varan, tro mig.

Jag skulle vilja se en bred överenskommelse gällande skattepolitiken. På riktigt, hållbart över tid och med fokus på rätt saker.

Låt mig komma med några förslag. Dessa är definitivt inte underbyggda med annat än vad jag anser vara rimligt, rätt fokus och fördelingspolitiskt rätt.

1. Skatt på arbete måste ned. Det måste löna sig att arbeta och att utbilda sig. Ingen ska betala mer än 50% inkomstskatt… Ingen!

2. Skatt på kapital är idag för låg jämfört med hur vi beskattar arbete. Det borde rimligen vara lönsammare att tjäna pengar på att jobba än att göra det på börsen. Samtidigt är börsens kapital en förutsättning för att företagen ska få sitt riskkapital och utveckla sina verksamheter. Den riskpremien premieras idag med lägre skatt på just kapitalinkomster. Trots detta borde det finnas en formel för att höja kapitalbeskattningen. Jag har inte lösningen.

3. Reavinstbeskattningen på försäljning av bostäder är idag 22%. Den måste sänkas för att öka rotationen och därmed lösa delar av bostadsbristen. Sänk beskattningen till 10%. Finanisera den kostnaden med höjd fastighetsskatt.

4. Ränteavdragen måste bort. Det är orimligt att få skatterabatt för att köpa en soffa på avbetalning, SMS-lån eller en villa. Idag är svenskarnas låneskuld rekordhög och vad kostar detta staten om räntan rusar 6%-enheter i form av skatteavdrag? Miljarder och staten är förlorare. Trappa ned avdraget med 1%-1,5%-enhet/år så är hela avdraget borta på 15-30 år. Ingen chocksänkning utan en stegvis sänkning.

5. Inför en sockerskatt. Det är en tickande hälsobomb och med skatter styr man bort konsumtionen och samtidigt finansieras sjukvården och socialförsäkringarna för de ökade kostnaderna.

6. Företagarna måste få enklare och tydligare skatteregler. Dessa entreprenörer skapar jobb och tar stora risker. Ge dem bra förutsättningar via skattesystemet att våga satsa och kunna lyfta ut lön/utdelning utan dubbelbeskattning m.m.

7. De som investerar i miljövänlig teknik i sina företag, eller hemma (energi, utsläpp, uppvärmning, transporter m.m.) ska ha fördelar av detta. En fastighets taxeringsvärde ska rimligen inte öka om man sätter solpaneler på taket eller investerar i en värmepump eller energifönster. Ett företag ska få lägre skatt om de investerar i miljövälinga transporter, produktion m.m. Här måste skattesystemet kunna premiera de som tar ett miljövänligt initiativ.

8. Glesbygden måste få förutsättningar att skapa en livskraftig näring. Ge skatterabatter till företagare som etablerar sin verksamhet i glesbygden istället för att t.ex tvångsförflytta ut myndigheter och skapa onödiga kostnader och kompetensbekymmer. Lägre arbetsgivaravgifter och lägre företagsbeskattning borde skapa incitament för näringslivet att söka sig utanför 08-området.

9. Slopa övre ersättningsgränsen i den allmämna försäkringen, dvs 7,5 basbeloppsnivån. De som tjänar mycket, ska få samma procentuella ersättning vid sjukdom, föräldraledighet eller förtidspension som alla andra. Arbetsgivaren betalar idag arbetsgivaravgift på hela lönen och då ska arbetstagaren få motsvarande ersättning. En ren rättvisefråga. En positiv effekt av att slopa detta blir att uttag av VAB/föräldraförsäkring kommer att bli mer jämlik då ingen (oavsett inkomst) förlorar på att vara hemma. Idag straffar systemet höginkomsttagare.

Avslutnigsvis måste fack och arbetsgivare diskutera lägre ingångslöner. Vi har nära 1 miljon som står utanför arbetsmarknaden och många är nyblivna svenskar som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. En som inte arbetar får exepmelvis 16 000 kr/månad i bidrag (tar bara en siffra ur luften) för boende och uppehälle. Vore det inte bättre att hen tog ett arbete och kände sig behövd till en lägre lön, ex som ger 13 000 kr/månad? Det fattas nu 3 000 kr vilket det offentliga kan skjuta till. Det blir ändå en bra affär, för den personen har ett arbete, betalar skatt, kommer in i ett socialt sammanhang och kan avancera och få en bättre lön över tiden. Bäst av allt, hen kommer ifrån bidragsberoendet och samhället får en lägre kostnad än att låta personen gå på 100% bidrag!

Arbetslinjen måste gälla och skattesystemet måste följa den linjen.

Med doft av skattereform, //Öberg

Regeringens budget – En katastrof….

Finansminister Andersson har levererat en budget som visar på underskott. (S) tog över 2014, i en tid av tillväxt och god lönsamhet för näringslivet. Tillväxten har fortsatt, men trots detta lånar nuvarande regering varje dag för att driva AB Sverige.

Katastrof.
img_0991
Världens högsta marginalskatter slår med nya budgeten ännu hårdare mot de som regeringen kallar för ”höginkomsttagare”… Svenskt Näringsliv konstaterar att 43% av landets poliser ligger i det segmentet tillsammans med 37% av barnmorskorna och över 40% av de försvarsanställda. Grattis till dessa rika grupper som nu får mindre i plånboken.

Socialdemokraterna LOVADE i valrörelsen att inga under 60 000 kr i månadsinkomst skulle få högre skatt. Hoppas ni är nöjda, ni som röstade fram denna regering som bryter vallöften oftare än jag byter strumpor. Överskottsmålet kastade finansminister Andersson i soptunnan, för det var inte viktigt, trots att hon i direktsänd TV lovade det motsatta.

Du som pendlar till/från jobbet får sämre avdrag. Grattis till ni som bor på landsbygden. TV-licensen höjs, dyrare öl/sprit och höjda bidrag på bred front. Klassisk Socialdemokratisk politik där arbete beskattas hårt och bidrag höjs. Arbetslinjen låser man in i ett kassaskåp, sänker det i havet och kastar bort nyckeln.

Egentligen kan jag inte bli förvånad, för detta är vad som väntade då Alliansen klev av regeringsmakten 2014. Det jag kan ifrågasätta är varför Alliansen inte går fram med en gemensam budget och utmanar regeringen. Alliansens kritik blir därför ihålig. De kan bättre!

Med doft av högskattepolitik, //Öberg

Skrota den svenska modellen!

Åter ser vi ett företag, som pga strandade förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare, lamslås av en facklig strejk. SAS har sedan ett par dagar inga piloter att tillgå, då facket tagit ut dem i strejk. Det gör att 10000-tals resenärer är strandsatta utomlands och resenärer i Sverige kommer inte iväg på sina affärs- och semesterresor.

”Den svenska modellen ska försvaras till varje pris” dundrar flertalet av våra riksdagspartier. Vad är den svenska modellen?

image

Kort har den sitt ursprung från Saltsjöbadsavtalet som LO och SAF (Svenska Arbetsgivarföreningen) undertecknade 1938 och som reglerade den svenska arbetsmarknaden, förhandlingar och lönesättning. Det innebar att arbetsmarknadens parter skulle göra upp om villkoren på den svenska arbetsmarknaden, utan statlig inblandning.

Snart 80 år senare konstaterar jag att den modellen inte fungerar. Av flera skäl. Vi lever i en global marknadsekonomi idag och är medlemmar i EU som gör att arbetskraften kan röra sig snabbt och enkelt i Europa. Pengar och varor flödar snabbare än någonsin mellan länder och vi utstätts sekundsnabbt för valutaspekulationer, konkurrens, uppköp och ständigt hot från andra länders ambition att ta marknadsandelar.

Det innebär att parterna borde ha en modell som snabbare kan anpassa företagen till de förändringar man ställs inför. Vår ekonomiska verklighet är helt annorlunda idag än 1938 och därför måste regleringen se annorlunda ut!

Men Saltsjöbadavtalets anda lever vidare. Kommer företag och fack inte överens, tar facket sekundsnabbt till strejkvapnet. Som grädde på moset har många andra fackförbund möjlighet att sympatistrejka, trots att de inte har något med konflikten att göra.

Kostnaden för en strejk drabbar företagen hårdast. De tappar kunder, konkurrenter tar andelar och tredje man (läs: vi) drabbas obönhörligt. Facket tar inga risker i en strejk, dvs de kan inte anses bära skuld till företagens förluster och vi konsumenter kan inte stämma facket. Vi får stilla tiga och ta konsekvenserna, oavsett pris och förlust. Har facket en välfylld strejkkassa kan de utan större bekymmer ta ut sina medlemmar i strejk och ofta för orsaker som är rent patetiska.

Det får vara nog nu! Strejkrätten måste begränsas till ett minimum!

Facket liknar mer och mer maffiaorganisationer som tar till strejk, blockad (mot företag som vägrar skriva på kollektivavtal, trots att företagen har laglig rätt att vägra) och på andra sätt gör livet surt för arbetsgivarna. Strejk kan inte vara det som är lämpligt år 2016.

Jag har ett förslag. Om parterna inte kan komma överens, borde de gå till en Arbetsmarknadsdomstol (AMD) och där lägga fram sina argument och driva sina sakfrågor. Domstolen tar sedan ett beslut som parterna måste följa. Så fungerar vårt rättsväsende och i många andra fall finns andra domstolar som tar beslut där parter inte kommer överens, och parterna är tvingade att följa domen. Att bedriva livsviktiga förhandlingar baserade på 80 år gamla överenskommelser är inget annat än korkat.

Med doft av maktlöshet och fackpamperi //Öberg

Löfven skenar iväg om skenande sjuktal….

I KG Bergströms intervju med statsminister Löfven i veckan, fick vi veta hur Löfven tänker sig hantera de skenande sjukfrånvarokostnaderna.

Han vill att företagen ska pröjsa 25% av sjuklönen efter 90 dagars frånvaro.
image
I intervjun säger han i samma andetag att det är i huvudsak den offentliga sektorn som det har skenat iväg.

Det statsministern nu vill göra är att, som klassisk socialdemokratisk politik, lägga bördan på de privata företagen. 2,2-4,4 MDR kommer detta att kosta. Han ser såklart inga problem med detta, för pengarna finns ju där, i de privata företagen, och det är bara att konfiskera dem. Detta innebär att ett privat företag betalar 25% av sjuklönen för den som blir cancersjuk eller skadas på sin fritid. Något som företagaren inte kan påverka genom sitt arbetsmiljöarbete.

Om nu problemet finns i den offentligt drivna verksamheten, som statsministern hävdar, är det i mina ögon rimligt att lösa problemet där problemet finns. Att göra som Löfven föreslår, blir en direkt straffbeskattning för en sektor som redan är hårt skattad och inte är i närheten av de problem som Löfven beskriver.

Vad blir konsekvensen av förslaget, förutom att de privata företagen dräneras på 2-4 miljarder? De kommer att bli mer selektiva i rekrytering av personal. De kommer att begära in sjukskrivningshistorik m.m. Det kommer leda till att de som har en problematisk sjukdomshistoria kommer längre från arbetsmarknaden. Det leder till fler bidrag för de som inte blir anställningsbara, och med fler bidrag krävs höjda skatter.

Det vi inte får glömma är de människor som hamnar på undantag, dvs utanförskapet ökar i Löfvens Sverige.

Grattis Sverige till att ni röstat fram en företagsfientlig regering som nu även sätter en redan utsatt grupp människor på undantag.

Med doft av sjuk politik //Öberg

Foto: Expressen